I dagarna publicerades en debattartikel i Motala nya tidning, skriven av Svenska stadsnätsföreingens VD Mikael Ek och Ralas Karin Ahl, som även är ordförande i SSNf. Temat, att alla måste få plats på digitaliseringståget, är högaktuellt, det är många i Östergötlands län som saknar en snabb och modern uppkoppling:
Bredbandsutbyggnaden i Östergötland pågår för fullt. Vid årsskiftet hade 56 procent av invånarna i länet tillgång till en snabb och modern uppkoppling och andelen väntas öka ytterligare i år.
Men när allt fler får tillgång till bredband ökar samtidigt problemen för dem som fortfarande får klara sig utan. Därför måste regeringen i den kommande bredbandsstrategin lova bredband till alla. Först då får alla samma förutsättningar att ta del av det nya digitala Sverige. Sverige har sedan länge varit en digital stormakt.
Vi var tidigt ute med bredbandsutbyggnaden och både hushåll och näringsliv har varit bra på att anamma den nya teknikens möjligheter. Allt detta är resultatet av den framsynta och modiga IT-politik som fördes i början av 2000-talet. Men i dag utvecklas Sverige sämre än omvärlden när det gäller digitaliseringen inom den offentliga sektorn. Det är därför av yttersta vikt att den bredbandsstrategi som Sveriges IT-minister, Mehmet Kaplan, ska presentera i vinter vågar lyfta blicken och vara såväl konkret som framåtblickande. Här behövs nya krafttag.Vi har några förslag som gör att Sverige kan leva upp till regeringens mål om att vara bäst i världen på att tillvarata digitaliseringens möjligheter.
För det första: 90 procent räcker inte. Målet att bara 90 procent av Sveriges befolkning ska ha tillgång till 100 Mbit/sek är förlegat. Målet bör vara att 99 procent har tillgång till en snabb och modern uppkoppling om tio år, vilket är realistiskt tack vare den senaste tekniken.
För det andra: Ge de kommunala stadsnäten rättvisa spelregler. När de första stadsnäten bildades på 90-talet var syftet att utmana det dåvarande statliga telemonopolet. Kommunerna var trötta på höga priser och bristande intresse för att bygga ny fiberinfrastruktur. Nu, snart 20 år senare, står det klart att de svenska stadsnäten tjänat sitt syfte väl. Utan dessa hade Sverige haft högre bredbandspriser och färre anslutningar. Men de kommunala stadsnäten hämmas av dagens regelverk. Det är därför hög tid att förändra lagen så att de ges samma möjligheter som privata branschaktörer.
För det tredje: Det behövs ett bredare regeringsengagemang. Att enbart prata om digitalisering inom ramen för IT-området är passé. Digitaliseringen berör hela samhället och fler departement behöver engageras i frågan. I Danmark, exempelvis, storsatsar regeringen på digitaliseringen av skolan, med mångmiljonbelopp och en samlad strategi. Så borde också Sverige arbeta.
Parallellt med att digitaliseringen utvecklas inom allt fler samhällsområden måste regeringen säkerställa att alla medborgare får plats på digitaliseringståget, också i Östergötland.